Det är en känd sanning att politik måste förnyas och föryngras för att ett parti ska fortsätta att vara aktuellt. Vissa partier i Sveriges riksdag har visat sig vara i ett starkt behov av modernisering då de befinner sig farligt nära 4 % – spärren. Centerpartiet, Kristdemokrateterna och Vänsterpartiet behöver alla nya partiledare för att uppnå detta.
Idag rapporterar media redan på morgonen att Maud Olofsson kommer avgå och lämna plats för en ny partiledare. Många ledande Centerpartister har en tid menat att det varit nödvändigt, och faktumet att SAAB-affären har gett partiet dålig publicitet som associeras till Maud Olofsson. En orättvis bild.
Trots kritiska röster har Maud lyckats modernisera Centerpartiet och gjort det till ett aktuellt parti. Efter att ha haft ett rykte om sig som ett bonnigt parti har man lyckats profilera sig som ett parti för företagande och liberalism. Maud har också lyckats inliva en intressant debatt angående feminism och demokrati.
Som ersättare verkar Annie Johansson vara den som är förhandsfavorit, och hon ser ut som ett bra val. Som politiker har hon flera intressanta ideer och en personlighet som kan tilltala många. Jag håller tummarna för att Annie Johansson tackar ja till rollen, då hon har ett sådant starkt stöd inom partiet.
Ett parti modernisering kan endast hända då fler än partiledningen deltar, men en ny partiledare kan ändra ett partis dynamik och öppna för ett nytt synsätt. Men om något tiden med Mona Sahlin visat är att en ny partiledare i sig inte behöver vara en förbättring.
Källor:
Artiklar:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 EXP1 EXP2 EXP3 EXP4 GP1 GP2 GP3 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 SvD7 SvD8 SvD9 SvD10 SvD11 SvD12 SVT1 SVT2 SVT3 SVT4 SVT5
Bloggar:
Den Hälsosamme Ekonomisten / Högbergs Tankar / Jinge / Kent Persson (M) / Magnus Andersson / MinaModerataKarameller / Peace, Love & Capitalism / Thomas Böhlmark
Maud Olofsson vill ha skilda valdagar för Riksval och en annan dag för landsting- och kommunalval. Hon menar att detta skulle belysa regionala frågor som gärna hamnar i skymundan vid riksdagsvalen, och det är en bra och kanske välbehövlig förändring för svensk politik.
Men det finns många problem med det. Intresset för kampanjande under lokalval är svalt från partierna om man kan undra om det egentligen kommer vara nog för att belysa frågorna, och rent generellt brukar väljare också ha ett svalt intresse för att rösta i lokalval, och i detta val kunde vi se ett riktigt lågt valdeltagande på 40 %.
Man kan endast anta att detta kommer innebära ett större intresse för lokala frågor, men det låga valdeltagandet betyder att legitimeringen av de styrande partierna kommer att sjunka, och det finns därför fler orsaker till att behålla det som det är än att få en valreform till stånd.
Källor:
Artiklar:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 GP6 GP7 GP8 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 SvD7 SvD8 SVT1 SVT2 SVT3 SVT4 SVT5 SVT6 SVT7 SVT8
Bloggar:
Den Hälsosamme Ekonomisten / In Your Face / Tokmoderaten
En av orsakerna till att jag röstade på Centerpartiet var just Maud. Men som det verkar finns det alltid en tid för nya partiledare, och den tiden verkar vara nu för Centerpartiet. Det skulle passa att byta nu medan man kommer ihåg Maud på ett kärleksfullt sätt.
Kommunisternas blogg menar att Sverige aldrig har haft en så korkad näringslivsminister. Men de verkar ha glömt bort skräckexemplet Mona Sahlin som fick jobbet på grund av sin erfarenhet som företagsledare. Ett företag som hon mjölkade på pengar och drev i konkurs. Maud har istället endast inte fallit kommunister i smaken, och det är lätt att gissa varför.
Istället är det som Tokmoderaten säger att problemet har blivit att Maud helt enkelt inte känns spännande längre. Hon har liksom tappat lite av sin lyskraft och har inte riktigt varit så framstående som förr, och om man nu vill tänka nytt får man möblera om, och Mauds tio år är ett precis lagom långt ledarskap.
Jag håller tummarna för Annie Johansson som nästa partiledare.
Källor:
Artiklar:
DN SvD1 SvD2 SvD3 SVT1 SVT2 SVT3
Bloggar:
Henrik Alexandersson / Mikael Andersson / Mitt i Steget / Peace, Love and Capitalism / Tokmoderaten
Det är intressant att att varje gång någon nämner att man kanske skulle kunna sänka skatterna får hela vänsterblocket hjärnbrist och menar att det inte alls är det som är problemet och att egentligen så är villaägarna en högerextrem förening eftersom dom nämner problemet, och inga motargument kommer det inte heller utan bara en massa galla.
Vänstern har ju också kommit fram till att elpriset är alldeles för högt. Men att de skulle på något sätt ha kapaciteten att lösa detta är ju tveksamt. Man har ju inte viljat göra särskilt mycket för att lösa prisproblemen, och att avveckla kärnkraften skulle nog snarare öka efterfrågan, bristen på el och i slutändan priserna.
I bloggen Olas Tankar går man långt i sin intellektuella ohederlighet och menar att man i högern har vägrat att agera mot den oligarkiska elmarknaden, trots att det var under socialdemokratisk regering som avregleringen började, och alla dessa gröna skatter snarare ökar problem än minskar dom, och det är trots allt bra att beskatta det som är farligare för miljön.
Att vänsterblocket har anammat ett särskilt hat för Maud Olofsson sen hon inte tyckte att staten skulle köpa SAAB står klart, men hur står det egentligen till med lösningarna i kråksången. Den uteblev den också. Vi kan ju verkligen fråga oss varför inte Socialdemokraterna agerade mellan 1996 och 2005 då elpriset ökade med 86 % som Alliansfritt Sverige uppger.
Kom med ett bättre förslag då!
Det är nog rätt tydligt att Centerpartiet har en del trovärdighetsproblem i miljöfrågor och i kärnkraften. I mina ögon är det inte alltför allvarliga problem. Mestadels hänger problemet på att man har hållt fast vid att vara emot kärnkraften. Men gjorde en kovändning innan valet.
Trots det så tycker jag att Centerpartiet för en miljövänlig politik som kommer fungera i framtiden också. Det till skillnad från miljöpartiet som inte ser helheten, och av principskäl är emot kärnkraft och bilar och hoppas att det ordnar sig i framtiden.
Med samma orimlighet ser vi Soleig Ternström hoppa över till Socialdemokraterna vars miljö- och energipolitik är som bäst minimal, och Miljöpartiet för det mesta stått för.
Det är inte alls konstigt att dom är stora i Stockholm där behovet att ha bil är lågt. Det är ju bränslena det är fel på, inte bilarna.
En opinionsundersökningen om varumärket Centerpartierna visar att man vill att Centerpartiet ska bli mer lantisar. Det tycker jag är en väldigt bra ide. Deras kärnväljare befinner sig inte i storstäderna.Men att Centerpartiet skulle vara Stockholmsfokuserade håller jag inte med om. I Stockholm är deras opinionssiffror väldigt låga.
Däremot så tror jag att man inte ska byta ut Maud Olofsson än.
I Almedalen lanserar dom sig mer som ett företagarparti, och det är där deras fokus ligger. Man vill sänka momsen för vissa företag. Vilket låter komplicerat och verkningslöst.
Däremot är det bra att man försöker få in ungdomarna i arbetslivet, och inte bara fokusera på de som redan är inne i värmen. Bra är också att man satsar på akademikerna.
Centerpartiets dag kommer handla om jobben och främst ungdomsarbetslösheten.
Ett bra val.
Källor:
Jag tror aldrig jag har sett en sådan fokuserad hatkampanj som Socialdemokraterna och nu Miljöpartiet för mot Maud, och det är väl därför man påstår att Alliansen mobbar Mona Sahlin, trots att hennes parti knappt har förtroende för henne.
Mona har kallat Maud för en fegis som ljuger om att hon inte vill höja bensinskatten. Maria anklagar Centerpartiet för att inte längre vara ett arbetarparti. För att andra vända sig om och bekänna sig som offer för Alliansen.
Orsaken till detta är enkel. Man vill skapa sig ett alibi för att mobba Maud. Det är ju liksom befogat om det görs mot sina egna. Sandlådenivån är definitivt där valet har hamnat på.
Varför man ger sig på Maud är inte svårt att förstå. Man hoppas att man slår hål på Centerpartiets image och Maud Olofsson är en stor del av den. Man hoppas att Centerpartiet ska hamna under spärren.
Jag trodde bara det var löst prat att smäda motståndaren av vanlig sort. Men det verkar som det är planerat. Man vill sprida en dålig bild av Centerpartiet, och Miljöpartiets språkrör, Peter Eriksson, menar att hon ska avgå för att skada henne, och det gör han två dagar innan Centerpartiets dag.
Att förminska någon är väl en av härskarteknikerna om jag inte minns fel.
Lågt, fult och fegt. Miljöpartiet har förlorat mycket av min respekt…
Aldrig har jag sett några så värdiga en förlust som de Rödgröna.
