R A D I K A L E N

Mona Sahlin säger sig inspireras av Barack Obama, och man kan ju verkligen undra varför hon inte tagit inspiration från Obama när Socialdemokraterna planerade sin valkampanj, och jag undrar hur dom tänkte, och om dom egentligen tänkte alls, och det verkar mer och mer som om sossarna blivit ett missnöjesparti.

Obama vägrade istället smutskasta sina motståndare, även när dom gjorde det. Vänsterblocket har gjort allt för att föra en smutsig kampanj. Men ingen av de andra partierna har varit så villiga som Socialdemokraterna som inbillade oss att det var det sista dom ville. Dom uppfann uttryck som Bäver-Maud, Mauderaterna, Major Björklund och har gjort allt dom kan för att skapa politikerförakt.

Folkpartiet och Centerpartiet har utstått det mesta. Folkpartiet utmålas som ett rasistiskt och militäriskt parti, och Centerpartiet som ett parti som sviker alla sina ideal. Det sker dessutom bara med floskler och utan uppriktig kritik. Svensk politik blir mer och mer korkad när detta sker. Men jag skulle nog kalla det ett svenskt fenomen än ett amerikansk.

Socialdemokraterna säger att man inte gillar “vi och dom”-retoriken som används och använder den själva. Rika och fattiga, sjuka och friska, pensionärer och de arbetsför ålder. Koncentrationen borde var på att göra något åt problemen, och inte endast se det som ett sätt att ragga röster genom att skapa ett fiendeskap mellan människor.

När människor som jag säger att dom är liberaler och beundrar Nelson Mandela, så är det inte som en viss kolumnist sa att vi gillar att de svarta inte gjorda uppror, utan för att han skapade försoning och ett enat land trots allt. Jag beundrar honom för att han stod emot den oerhört starka frestelsen att hata.

Men så är det. Höger och vänster behandlas med fördomar, och att ens diskutera sakfrågor är i stort sett en konst som egentligen aldrig funnits i Sverige. Det vill säga om man inte talar till en politisk frände. Man säger till exempel att klyftorna ökar, men inte hur man ska göra något åt fattigdomen. Men det ska helst skyllas på motståndaren.

I årets valkampanj vill man skapa ett missnöje med nuvarande regeringen, och om det någonsin fanns ett så skulle man snarare ha koncentrerat sig på sin egen politik, och det blir tydligare och tydligare att man inte längre är villig att tala om vad man egentligen ville, och det blir närmast pinsamt tydligt då man talar politik.

Det enda som vi egentligen vet är att Socialdemokraterna tycker att allt är dåligt som regeringen gör, och att dom intalar sig själva att det inte finns några i hela världen som är så lämpade som dom själva är, och att intresset ligger mer i att snacka skit om motståndarna istället för att tala om sin egna politik.

Jag tycker det inte är underligt att socialdemokraterna nu krymper som parti för varje mätning, och att de nu är helt beroende av Miljöpartiet som står mer för förnyelsen inom Socialdemokraterna än dom själva gör. Deras mål har istället endast blivit att ta tillbaka makten.

Vänsterpartiet blir ett problem för dom, och dom vill nog hellre flytta fokus när dom stångar vilt omkring. Nu vill V stoppa vinster inom privata sektorn. Men till sådana förändringar sa dom ju nej till när dom gick in i sitt samarbete med Socialdemokraterna. Men det är åtminstonde en fråga som dom driver.

Socialdemokraterna med Ibbe i spetsen menar nu att man inte har hållt vad man lovat i fyra huvudfrågor (som dom själva valt ut). Men när dom påpekar det låter dom som en repig skiva. Mer pengar hade ju ingen fått med en Socialdemokratisk regering. Jag ser inte heller hur arbetssituationen skulle sett bättre ut, och större statsskuld skulle vi ha haft också med den “aktiva” politiken.

Att blickarna gick till Storbritannien som knappast skötte krisen bra, och alla stimulanspaketen stämplades som bra oavsett om man granskat hur de skulle verka. Storbritannien står med höga statsskulder, och dom fattar att det innebär mindre pengar till välfärden, och mer pengar till att betala räntor.Dessutom har dom nu högre relativ arbetslöshet som Sverige.

När regeringen ville betala av statsskulden så kontrades det med att alla länder har statsskulder, och nu vill dom lura i oss att dom kan sköta ekonomin bättre trots att Göran Persson själv erkände att saneringen av ekonomin på 90-talet var till följd av slöseri på 80-talet. Mestadels av den tiden hade Sverige socialdemokratisk regering.

Varför behöver vi en rödgrön regering? Det enda svaret som vi får är att dom är bättre. Efter opinionssiffrorna trillade in så sa vänsterblocket att väljarna inte var dumma. Då undrar jag varför dom behandlar dom som om dom var idioter.

Källor:
DN1 DN2 DN3 GP1 GP2 GP3 SvD1 SvD2 SvD3