Jag behöver visserligen inte följa svensk lag alls när jag publicerar här på bloggen. Jag bor utomlands, och min server befinner sig också utom Sveriges gränser. Men jag tycker att skyddet som ett utgivningsbevis ger är orimligt. Det blir möjligt att publicera avslöjande artiklar där människor namnges, och att man visserligen kan få ersättning för att blivit smutskastad i pressen av felaktiga anklagelser är bra. Men varför ska staten betala?
Jag påpekar gång på gång i min blogg att den så kallade tryckfriheten borde begränsas i Sverige. I alla fall i den mån att tidningarna blir skyldiga att uttrycka sig på ett sätt som misstänkliggör människor utan några som helst bevis. Aftonbladets Littorinaffär måste bli en väckarklocka för att skriva om svensk grundlag.
Med ett utgivarbevis skulle Wikileaks komma undan med att publicera “hemliga” dokument. Men den friheten finns inte för dom som inte har ansökt om det, och sanningen är att en bloggare skulle kunna bli dömd enligt Personuppgiftslagen där man utgett “kränkande” eller personliga uppgifter. Men enligt Tryckfrihetsförordningen så är det helt lagligt, så länge som det är sant.
Offentlighetsprincipen i Sverige gör att det i princip inte finns många dokument som hålls hemliga. Lätt kan man få sina personliga uppgifter utlämnade till främlingar i enlighet med lagen. De i sin tur kan bara publicera det om dom har ett utgivningsbevis som vem som helst kan få om dom ansöker om det.
Rätten till ett privatliv skyddas enligt många konstitutioner i världen, och visst kan man granska offentliga personer. Men det borde väl ändå finnas en gräns. Men i Sverige har man principen att man hellre friar än fäller när media beter sig vidrigt.
Jag kan i och för sig se att det är viktigt för en demokrati att medborgarna har insyn i enlighet med liberala principer. Men det ska väl vara lika för alla, och jag trodde att grundlagen skulle finnas för att skydda medborgarna.
Ska inte media få skriva om saker som kan verka kränkande för någon? Det är ju absurt. Ibland kan sanningen kännas kränkande för någon, men sanningen måste ju få komma fram? Är det fel att påpeka hur korkade vissa religioner är eftersom någon kan bli kränkt?
Om media som har uppgifter om att en minister köper sex av prostituerade, ska dom inte få säga det då?
Jag är rädd för den samhällsutveckling du förespråkar
Ug: Jag menar endast att media måste ha mer bevis för det dom skriver. I littorinaffären fanns det knappt några bevis. Dom trodde på den prostituerades ord trots att bevisen snarare pekade på att hon hade fel. Jag gillar inte hetsjakt i medier, och om man ska kritisera religion precis som vad som helst annat borde man mer argument än att man tycker att den är korkad. Den samhällsutvecklingen som du talar om har redan funnits länge. Det är det som “Hets mot folkgrupp”-lagarna är till för. Jag undrar vad för samhällstjänst tidningarna gör genom att publicera vem som tjänar mest i kommunen. Papparrazzifotografer som inte respekterar någons privatliv. Men så klart måste medierna upplysa medborgarna. Men jag tror inte att det sker så mycket upplysning längre. Medias kvalitet är på väg utför.
Är jag ensam och galen? Om jag lever mina ca 70 år på denna planet; finns det rimlig anledning att någon annan ska styra mig?
Så varför försöka styra andra? Väldigt hopplöst:)
Lev ut ett gott liv!