I dagarna tills jag kommer hem till England igen, så kommer jag blogga lite om Tyskland. Mestadels kommer jag vara på DDR-sidan av Tyskland och det passar ju bra eftersom jag är intresserad av DDR:s historia. Vilken jag finner fascinerande eftersom deras invånare nu har ett ambivalent förhållande till den svunna staten som dom uppfattade som förtryck och välfärdsstat på samma gång. Ett mörk tid som en ljus tid i Tysklands långa historia.
Man ser tillbaks med nostalgi, men längtar inte tillbaka till den slutna staten. Det var en stat med kraftiga motsägelser. Det var en demokratisk diktatur, där alla fick säga sin mening så länge den inte stred mot den socialistiska ordning.
Slutet blev en reformvillig Gorbatjov och höga lån till västvärlden. Det blev en utopi som ingen ville ha.
Die DDR lebt weiter.
