Jag är väldigt oroad att de Rödgrönas spenderingsmani. Man vill lova pengar till absolut allting, och samtidigt också. I sig kan man ju tycka att förslagen är bra. Men det tyder på en viss desperation och en viss världsfrånvändhet.
Man vill ju höja skatterna för alla, förutom att man vill sänka skatterna för pensionär och kvinnor. Kvinnor kommer få 25 % lägre skatt som en kompensation på att de jobbar deltid. Det förstår jag inte alls. Att bekämpa orättvisa med orättvisa är konstigt. Det kommer väl inte bli så värst mycket mera jämställt i deras ögon när det skapar samma problem som vårdnadsbidraget, som jag är för.
Kvinnorna kommer bli dom som stannar hemma med barnen också i deras jakt på jämställd lönestatistik. Med tanke på vilken position dom tagit tidigare är det ett underligt utspel.
De rödgröna har helt tappat sin vett och sans, och dessa löften skulle kommit senare efter uppbyggnaden från finanskrisen. Men mp är emot tillväxt och v är emot kapitalism, så pass mycket att han ignorerar att även socialistiska diktaturer har ett monetärt och ekonomiskt system.
Så klart så förlorar Socialdemokraterna fotfäste och drömmer sig tillbaka till en annan tid som inte alls är så drömsk och underbar som dom minns den.
Gratis entre till statliga museer, maxtaxa på musikskolan, höjd A-kassa, lägre A-kasseavgift, 15 miljarder till kommunerna och en massa annat ofinansierat valfläsk. Deras planer att höja skatterna är ett problem för tillväxten, och deras ambitioner är för höga för att de flesta ska tro dom.
Svenska Dagbladets ledarblogg rapporterar att Åsa Linderborg inte alls tror på en vänsterreging i år:
“Det är inte frågan om de borgliga vinner, frågan är hur överlägset.”
Det är verkligen illa när en av de rödas mest inbitna supporter säger detta. Men jag kan verkligen inte se den där valvinsten som de Rödgröna siade om, och jag trodde inte att dom skulle vinna efter Mona Sahlin eller samarbetet med Vänsterpartiet.
Trots att man inte alltid kan lita på opinionsundersökningar. Så visar väljarna inför valet att dom inte riktigt litar på det Rödgröna. Försprånget som sågs som om det var omöjligt för Alliansen att vinna enligt experterna.
Så kan det gå, och jag antar att jag ska be om ursäkt när jag sa att väljare är dumma och lättlurade, även om det inte var på den här bloggen. Snarare var det jag som hade totalt fel. Om något så visar det här valet att det är många som tänker kritiskt på båda sidor.
Jag tror i slutändan att man röstar som man prioriterar. Det är inte så enkelt att det står mellan fattig och rik. Den argumentationen vinner man inga val på.
Östtyskland var en välfärdsstat som verkade vara väldigt imponerande av dåtidens vänsterpolitiker. Men deras statsskulder och misskötta finanser var en av orsakerna som ledde till murens fall.
Min slutsats är att Mona Sahlin har fel. Det handlar aldrig enbart om välfärd. Var kommer pengarna komma ifrån om man inte först investerar dom i jobb.
