Socialdemokraterna förstår inte ens välmenande kritik från sina partikamrater faktiskt inte är ett hot mot partiets existens. Det verkar som om desperationen har tagit över helt och fiendeskapet mellan falangerna förvärras, och det skyller man så klart på det man anser vara den dåliga sortens sossar. De som röstar på dem, men inte förstår bättre.

Den bittra vänsterfalangen är det största hotet inom partiet eftersom de inte söker den enade front som man menar behövs inom partiet, och därför det ju desto mer galet att man inte längre tycker att man behöver en vald ledare med mycket legimitet. Att ha en ledare är viktigare, och därför är det ju en helt omöjlig situation man nu skapar.

Vänsterfalangen erkänner inga fel utan beskyller det man kallar borglig media, Stockholmssossar och Högersossar. Själva svär de sig fria från partiets problem. Med sådana vänner, vem behöver fiender? Om nu Alliansen är så dåliga som man säger, varför klarar man då inte av att bemöta dem med annat än patetiska anklagelser?

Inkvoteringen av Mona Sahlin som partiledare visade att man valde någon med rätt genitalier för ändamålet. Kompetensen spelade inte längre alls någon roll. För visst fanns det andra kompetenta kvinnor, men de ville ju inte bli partiledare. Det var ju det som var början på katastrofsituationen.

Socialdemokraterna bidrar till sin egen kris, och Juholt verkar än mindre vara det stora problemet. Må hända var han klantig och skadade partiet, men att kräva hans avgång i flera distrikt var mer skadligt för Socialdemokraterna än något som Juholt kunde ställa till med. Att blotta sina problem inför media betyder att sprickan blev större den dagen han avgick.

Media beskylls för problemen, men det är ju verkligen att inte ta ansvar för den ohållbara situation som finns inom partiet. Det är en konstig lösning att vända blicken utåt. Det är ju möjligt att media var skoningslös, men dessa små och stora drev kommer med jämna mellanrum, och många politiker överlever dom, så varför inte Juholt.

Det spelar ingen roll vad man säger om Alliansare och den hårda kritiken mot Socialdemokraterna, så ser politikens villkor ut, och det är inte alltid som jag tycker att media har rätt i det som skrivs, men att skylla en avgång på tidningarna är att inte förstå att man har en fri vilja, och att man kan ignorera det som sägs.

Socialdemokraterna beskyller nu alla andra för problemen, men bryr sig inte om de saker som ligger i deras intresse, och som någon som tröttnat på Socialdemokratisk självgodhet, så har jag faktiskt inte mycket sympati för dem längre. Att vilja ha stabilitet till priset av intern demokrati visar att de inte gör annat än förtjänar sin kris.

Visst kan de vinna val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men deras krympande parti visar att det knappast var deras egna förtjänst. De är nu så lättstötta och irrationella att de inte vill höra på goda råd. Det enda som de verkar bry sig om är att vinna val nu. Principer kunde man haft innan valet, men nu finns det inget annat som spelar roll.

Synd!

Källor

Artiklar:
DN 1 2 3 4 5 GP 1 2 3 4 SvD 1 2 3 4 5 6 7 8 SVT 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Tagged with:
 

Comments are closed.