Ibland är det väl ändå vanvettigt vad människor gör för att känna sig attraktivare, och jag skulle nog tänka två gånger om jag skulle övervägt att operera in bröstimplantat. För det är ju inte bara kvinnor som gör det för att slippa att vara plattbröstade utan män som vill ha bröstmuskler gör det också.
Jag kan faktiskt förstå de som gör en skönhetsoperation eftersom de har något i sitt utseende som de känner sig obekväma med som en krokig näsa, för små/stora bröst, för liten penis och så vidare. Själv är jag nog inte villig att riskera min hälsa för att få se och känna mig lite attraktivare.
Det har nu visat sig att kvinnor som opererat in vissa implantat har blivit sjuka av dessa främmande objekt i kroppen. Kan man verkligen tycka att det är värt risken att bli sjuk för ett par schyssta rattars skull? Det finns alltid de som känner att deras platta bröst är nog orsak oavsett riskerna.
Jag var beredd att ta dessa risker då jag inte hade några bröst sen innan och var lika platt som en pojke.
Även fast jag har pip-implantaten och kanske måste byta ut dem, så är det helt klart värt det.
Folk som inte lider av större skönhetsfel förstår tyvärr inte vad dessa operationer innebär.
Det håller jag med om, även om jag råkar vara en som inte fattar. Men jag kom ihåg hur man nojade sig över olika saker i ens utseende då man var tonåring, och dessa var mest inbillade iofs har jag kommit fram till för egen del. Men jag har sett en brittisk TV-serie som heter “Embarrassing Bodies” med människor som var förkrossade över att inte se normala ut, och kände att det hindrade dem från att leva sina liv. Plastikkirurgi brukar för övrigt ses som endast skönhetsoperationer trots att de kan korrigera allvarliga skador som brännskador. Jag brukar försöka leva efter att inte döma andra människor eftersom man inte kan veta vad de går igenom. Men jag skulle nog ställa många frågor om jag skulle operera in något sånt i kroppen. Inga operationer är riskfria, och tekniskt sett gjorde jag själv en skönhetsoperation som jag visste riskerna om, då jag opererade mina ögon för att korrigera ett synfel och slippa ha på mig glasögon.
Jag är själv ganska platt… en knapp A-kupa, men har lärt mig att trivas med min kropp, och skulle aldrig någonsin få för mig att stoppa in plast i kroppen. Det känns ju inte ens som äkta bröstfett, och man får ärr…
Jag tror på nya tekniken där man tar fett från kroppen, låter det växa i ett labb, och därefter får det injicerat i brösten. Då får man ens egna kroppsfett, och det blir med äkta vara… iaf inget oorganiskt som man dessutom måste byta ut.
Men jag kan också leva med mina små myggbett, har haft pojkvänner som gillat dem trots att de nästan inte finns. Nuvarande pojkvännen är mest rumpfixerad.
Jag hoppas att folk tänker till ordentligt innan de utsätter sig kropp så där!
Måste tillägga att jag inte är ful ;-) o utstrålar nog självkänsla och uppfattas nog som söt och kul… det betyder mycket mer än att ha fina rattar!
Tjejer måste tänka till efter vilka slags killar de är ute efter, tror killar som dras till fejkbröst är kortlivade och bara är ute efter lite sex. Jag skulle aldrig i livet vilja vara på en fin jobbmiddag och presentera frugan som två stora fotbollar för chefen och framtida samarbetspartners… Man verkar ju inte såååå seriös.
Men alla bröstimplantat ser inte ut som fotbollar. Bilden som jag valde var rätt överdriven. Jag tror vissa endast vill ha en B- eller C-kupa som förstorar brösten. Vissa har ju bröst som är väldigt stora och vill förminska dem. Det finns många orsaker till att operera brösten, men det bästa är nog att stå ut med de man har, och om man får barn så blir ju brösten större på naturlig väg. Jag tror det helt enkelt beror på vilket självförtroende man har själv.