Vänsterpartiet som menar att de är för demokrati låtsas i sitt partiprogram som om de aldrig varit medlöpare till Sovjetunionen eller Kuba (vilket många inom partiet fortfarande håller som ett exempel på en fungerande demokrati, trots att det inte finns någon chans att välja en representant som inte godkänts av staten):
Socialismen är förverkligandet av ett ekonomiskt och politiskt demokratiskt system. Det socialistiska målet är människans frigörelse.
Internationell samverkan ska grundas på respekt för mänskliga rättigheter och demokratins
ideal, inte kapitalets intresse av avreglering och nya marknader.
Lars Ohly har själv sagt:
“De socialistiska staterna utgör genom sin existens och sitt exempel ett bålverk för freden och socialismens sak i världen.”
“Inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter kan användas i arbetarklassens intresse.”
“Vi får aldrig acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen.”
“…att vi klart och tydligt markerar mot reformistiska och icke-leninistiska inslag och tendenser i ungdomsförbundet.”
“Ingen i vänsterpartiet har Lenin som förebild.”
Det trots att Östblocket ägnade mycket av sin energi att rusta för krig och för att svälta ut de som levde i Västberlin och sköt de som försökte fly från den vackra socialismens fredliga lösningar. Nej, att felaktigt historieomskrivning endast skulle existera i ett citat ur Moderaternas program är bluff och båg.
Ska man se till historien är det ju knappast demokratiska kapitalistiska stater som har haft de värsta problemen med demokrati och mänskliga rättigheter. Så klart är historien mer komplicerad än så, men att påstå att problemen med förtryck endast beror på kapitalism är okunnigt då förtryck kan uppstå inom alla politiska system som historien visar.
Att tro på partipolitiska program och doktriner och inte ifrågasätta makten eller ens kunnat göra det har visat sig vara det det bästa sättet att tillåta de värsta brotten mot sitt lands medborgare. Men det är klart att partier förändras, men ska man utge sig för att vara bättre än man är, då man inte är det.
Detta finns ju dessutom inte bara hos Vänsterpartiet…
Bra skrivet! Det känns som att det är nåt folk verkar tycka om att förfasas över det här med historieomskrivningar. För några år sen var det Lars Ohlys svarta (läs röda) förflutna och i dessa dagar är det Sofia Arkelsten som har fått det hett om öronen. Om man verkligen tycker det är ett genuint problem borde man ju se det ur en mer objektiv vinkel istället för att försöka vinna billiga politiska poäng.