R A D I K A L E N

I DN kan man idag läsa om vad som okunnigt kallas för en “Skatteflykt”, och man kan ju undra vad som har tänkts med denna beskrivning. Så klart så betalar man inte bolagsskatt i ett land som man köper något från. Ett företag som säljer svensktillverkade volvos i USA betalar inte bolagsskatt i Sverige.

I en värld där vi vill att allt ska bli billigare och billigare, så pressas lönerna mer och mer i länder som redan är fattiga, och arbetsvillkoren kan te sig riktigt usla. Men allt eftersom produktionen av det som tillverkas flyttas utomlands, så har vi inte längre någon koll vad som händer.

H&M köper tillverkade klädesplagg från utlandet, och försöker hålla en arbetsmiljö som är acceptabel. Men varje gång kontrollanterna åker från fabriken återgår allt till det normala. Barnen tas tillbaks och arbetstimmarna blir långa och pressen är hård.

Arbetsförhållanden utgår från taylorismen. Män med tidtagarur ser till att arbetarna jobbar så snabbt som möjligt och rättar till rörelser så det går snabbare.  Man får bonus på en låg lön, och bunusen dubblar standardlönen efter hur mycket som tillverkas.

Lönesättning bör naturligtvis förbli en nationell angelägenhet. En onaturlig löneutveckling kan leda till samma kris som i Rumänien och Grekland. Där lönerna steg för mycket, för snabbt.

Man ska inte undvika att säga att de bor i trånga kollektiva boenden tillsammans. Men dom är där av sin fria vilja, och dom tjänar oftast bättre där än dom skulle ha gjort någon annanstans. Så trots dessa arbetsförhållanden så uppskattas de stora företagens närvaro, och länder som Kamerun önskar att intresset för dessa investeringar fanns i deras land.

Arbetstimmarna är långa och väldigt få dagar är lediga dagar. Men många drömmer ändå om att jobba på fabrikerna, och slippa fattigdomen.

Sydkorea började också som ett fattigt land med samma tillverkning av varor, och idag skulle ingen komma på tanken att kalla dom fattiga. Det är ju så ett land byggs upp. Industrialisering är ett steg mot ett modernt land. Men någon gång i framtiden kommer de fattiga länderna ta slut, och finns det inga människor i fattigdom så kommer inte priserna kunna hållas nere. Vem ska tillverka allt det vi vill ha då?

Socialister och kommunister kan skylla på stora hänsynslösa företag. Men de är nog mer medskyldiga än de själva vill erkänna.

Källor:
DN1 DN2 DN3