Socialdemokraterna har varit ett brett parti som tilltalat många, då även om de hållt ett svagare stöd bland akademiker och högavlönade. Man kan ju fråga sig om det är samhället som förändrats och Socialdemokraterna inte har lyckats förnya sig eller om det egentligen är som Juholt säger att det är kravet på förnyelse som är problemet.
Demografin har förändrats genom åren och det är till stor del tack vare och till följd av den socialdemokratiska politiken. Sen 1970-talet har Sverige blivit ett rikare land med väldigt hög levnadsstandard och det är på grund av miljonprojekt, tjänstepensioner och generell välfärd, men Socialdemokraterna tog inte besluten helt på egen hand.
Den generella välfärden blev stämplad av arbetarrörelsen som något som inte gynnade dem själv och kallade den uppgörelsen med Bondeförbundet för kohandeln. Tjänstepensionerna var Folkpartiets ursprungliga förslag och detaljer förändrades enligt Socialdemokraternas krav och gjorde den mer orättvis. Men det är alltid lättare att vara efterklok.
Men hur förblir man så där socialistisk som Vänsterpartiet tycker att de ska och behåller sina väljare som nu har blivit rikare och mer välutbildade? Det är nog det största problemet som Socialdemokraterna har för det är klart att folk röstar på det som de tycker är bäst för dem själva, och det kan skilja sig då man har en annan lön och utbildning.
Världen har förändrats runtomkring Socialdemokraterna, och uppgörelser på bostadsmarknaden som igår fungerade bra har utbytts mot sämre lösningar eller blivit ett problem, och det är främst i Storstäderna som allmännytta och bostadsköer har ökat till segregering och en orättvis hyressättning.
Socialdemokraterna har förlorat röstare i många viktiga grupper efter två val. Bland högutbildade har stödet marginaliserats, och man kan se att Socialdemokraterna har förlorat sin status som brett parti. De trognaste grupperna har varit invandrare med låg inkomst och en arbetarklass som hellre gått över till Moderaterna.
Varför är det så? Hur kommer det sig att det som alltid ansetts vara ett arbetarparti har svikits av sin kärnväljargrupp, och hur kan de tro att de kan vinna väljare på att mest tala om de som inte jobbar och inget har. Det är svårt att vinna tillbaka väljare med bidragsretorik, då de flesta väljare som lämnat dem röstar mot det.
Men detta är egentligen inte deras största misstag. Jag tror att de skulle ha behållt sina valresultat runt 35 % om de hade slutat att tala om Stockholmarna som en rik grupp och inte som den heterogena röran som egentligen finns i Storstockholm. Det är egentligen endast sossarna i Stockholm som håller upp partiresultaten och de är också trötta på retoriken runt Stockholm.
Fokusen som egentligen saknas är inte de som bor i Stockholms Stads kommun utan de som bor runtomkring. De fattiga grupperna har körts ut från staden på grund av kösystemet som inte gynnar ungdomar eller invandrare som inte kan bo där de vill i hyresrätt. Resten känner sig ofta ignorerade som grupp eftersom det aldrig talas om Sotckholmarnas riktiga levnadsvillkor.
Mona Sahlin åkte till Botkyrka och försökte, men det gicg som det gick eftersom det finns en fientlighet till Stockholm inom hennes parti, och det var svårt att skapa trovärdighet då alla talade om “de rika i Stockholm”. Men så såg aldrig världen ut och det var synd att man inte ens försökte hålla en rättvis debatt om Stockholm.
Idag bor 22 % av Sveriges befolkning i Storstockholm, och att ignorera dessa väljare kommer stå Socialdemokraterna dyrt. Man kan inte tala spydigt om Stockholmare och tro att man vinner val på det. De Socialdemokrater som protesterar mot detta på DN debatt har förstått detta, och nu får vi se hur Juholt hanterar detta ihållande problemet.
