Det är ibland svårt att sätta fingret på vad liberal rättvisa är och var essensen i liberalismen egentligen ligger. De uttalanden som Björklund gav idag om liberalismen är väldigt intressanta, och det kan spegla var liberalismen är idag och vilka som egentligen är liberaler utan att veta det.
De citat som han sprutade ut idag träffar rätt i prick om vad liberalism är, men det är som sagt komplicerat:
Liberal rättvisa betyder inte att alla ska leva likadant eller tjäna lika mycket. Det innebär bara att alla ska ha samma möjligheter.
Lika möjligheter skapar ett friare samhälle, med mångfald. Socialism leder till konformism.
Man måste erkänna att huvuddelen av 1900-talet präglades av socialistiska idéer. Kollektiva lösningar var svar på det mesta. Men i dag är frågor och svar andra. Människor har olika behov och vill inte bara vara delar i ett kollektiv.
Vänstern tycker att skatter ska motverka skillnader och jämna ut allt. Men jag tycker att sjuksköterskan med lång utbildning och mycket ansvar ska mer än undersköterskan med kort utbildning och mindre ansvar ska ha mindre lön.
Det behövs mer liberal arbetsrätt. Dagens är skapad för stora fabriker med löpande band. Utbytbara människor, kollektivism. Verkligheten är annorlunda. Alla är unika. De är inte bara en del av ett kollektiv.
Han passar på att ge en känga till Juholt om att han vill tillbaka till det gamla, och det är sant. Socialdemokraterna har utvecklats till att bli liberaler till stor del även om det socialistiska värderingarna om kollektivism och fördelningspolitik har levt kvar så pass mycket att man inte egentligen kan kalla dem liberaler.
Idag genomsyras samhället av liberalism. Moderaterna har aldrig varit så liberala i sin politik och mycket av konservatismen i Sverige som finns i Sverige står Kristdemokraterna för, men även de är för mer individers valfrihet. Socialdemokraternas största problem är att de ser valfriheten som ett problem, och vill ha frihet som inte blir för mycket.
Där Folkpartiet och Centerpartiet egentligen har misslyckats är i att de accepterar kapitalismen utan reservationer. Det går inte att vara liberal utan att kritiska granska de rika, företag och de andra som har ekonomisk makt. I ett samhälle där man ser människor som jämlikar kan man inte ignorera de skeva maktförhållanden som rikedom kan skapa.
Det är i de frågorna som socialistiserna är mer framträdande i Sverige. Men samtidigt tåls det att påpeka att liberalers definition skiljer sig från socialismen. För socialismen handlar kapitalismen om de som har pengarna och att lösningen är statligt ägande, men för liberaler är kapitalismen en rätt att äga och sköta sin egendom som man vill, oavsett hur mycket pengar man har.
Kapitalismen har ingen ideologi och inget samvete. Det finns vissa saker som marknaden kan lösa, men hur mycket pengar blir oftast det viktigaste. Det är de som gör allt för att tjäna dem är det stora problemet. Det spelar ingen roll om man är rik eller fattig, man kan göra dåliga oetiska val för pengars skull, och oärliga och skadliga sätt att tjäna pengar på måste förhindras av staten.
Detta betyder inte att rikedom i sig är ett problem. Problemet ligger snarare i att de som har pengarna ska behandlas på samma sätt som de som inte har. De som studerar ska inte gynnas av att rikedom finns i familjen. Ska man ha ett samhälle där alla har samma möjlighet, så måste det vara en faktor som man tar på allvar.
Individens frihet väljs före kollektivets, och det är där kommunismen, socialismen, nazismen, fascismen och viss del av konservatismen skiljer sig åt. Liberalismen är den enda ideologi som betonar individens rättigheter. De andra ser kollektivets lycka som viktigare. En individs yttrandefrihet, religionsfrihet eller föreningsfrihet ska inte begränsas oavsett vad andra tycker, och alla ska följa samma lagar.
Jag håller ofta med Folkpartiet om deras grundsyn, men jag tycker inte att de ser kapitalistiska maktförhållanden som ett problem. Där saknas det ambitioner.
Källor:
DN1 DN2 DN3 EXP1 EXP2 EXP3 EXP4 SvD1 SvD2 SvD3 SVT1 SVT2 SVT3
Nyliberalismen och dess påverkan på den svenska välfärden och det svenska samhället utan klass samhället nu när sovjet är borta? lol
Jag tror det snarare blir mer brist på nyans då det finns en radikal motkraft då blir det mer ett huvudlöst försvar eller oigenomtänkta attacker på allt och alla som man ser som ett hot. Jag tror inte kommunismskräcken under McCarty i USA skulle utvecklats som den gjort om det inte vore för Sovjet. Det räckte med att skrika kommunist för att tysta medborgarrättsrörelsen. Jag skulle misstänka att det var likadant med nyanserad kritik av kapitalismen.
jag vet inget om sovjets statspropaganda( teoretiker och politiker) – Däremot vet jag om det amerikanska som lutade sig emot tanken av det tjänade ett syfte att ingjuta hoppet om liberlasm och dess befrielse samtidigt som sovjet gav usa:s statsmakten rätten till inskränkningar utav dessa individuella rättighter(negativ frihet). amerikansk kärnvapen program och innehav upprättades genom hotet från öst( vi glömmer det faktum att usa var flitigast att använda sig sitt veto emot freds pakter genom FN och avtal som slutproduktionen av kärnvapen). Detta öppna hot från öst förstärktes säkert av att ryssland var först i rymnden.
-men med sannolika skäl kan man tänka sig att Sovjet hade behov av och önskan att utmåla sitt land som arbetarnas samhälle i kontrast till det amerikanska samhället. för att skapa konfirmitet bland sina egna (rätta er i partiets ledning/ utanför sovjet får ni bara gå på knäna).
för att komplicera ämnet en aning så skiljde sig det rejält mellan stalin chrustjov och breznej
stalin stängde gränserna
chrustjov upprättade en inkluderande och ett öppnare sovjet
Breztnjev försökte stänga gränserna.