R A D I K A L E N

TV-licensen försvaras ofta som det enda som kan göra att Sverige har en riktigt fri television, men genom åren så finns det nog mer tecken på att det inte är särskilt opartiskt alls. Public service har blivit kanaler som man hatar eftersom man måste betala för dem om man skaffar TV, oavsett om man vill se på kanalerna eller inte.

Det finns egentligen inga kanaler som är helt opartiska, men vissa kanaler är värre än andra, och svensk media har ofta blivit kritiserad för att inte ge en nyanserad bild i nyhetsbruset ofta står det exakt samma sak i alla tidningar förutom i ledardelen som är med ideologiskt betonad.

Då Palme startade SVT2, gjorde han det för att han tyckte att SVT1 var för borgerlig. Om så är fallet borde ju lika gärna vi som står till höger också kunna kritisera Public Service, men det svaras oftast med härskartekniker och ett satans svammel om att det är nyliberal retorik. Det luktar hyckleri, tycker jag.

Jag är omgiven av riktiga hatare av TV-licensen och i dagarna när jag varit i Sverige har en vän till mig särskilt rasat mot reglerna att allt som har en mottagare ska det betalas licens på. Han är egentligen någon som väldigt sällan tittar på TV alls, utan använder sin TV för att kolla på film och spela TV-spel.

Min kära make avskyr också TV-licensen och tycker att ett företag som inte kan existera på samma marknad som vanliga företag bör inte existera alls, och BBC är egentligen kanaler som vi väldigt sällan skulle se på, även om programkvaliteten lätt slår de ofta usla svenska statliga kanalerna.

TV-licensen är inte särskilt liberal då den tvingar alla som har TV oavsett om de vill se SVT1, SVT2 och alla andra kanaler som faktiskt väldigt sällan visar något som man vill se. Det är just detta tvång som får så många att skolka från att betala TV-licensen i protest mot dess tyranni.