Att statens uppgifter har förändrats i och med demokratins intåg med den allmänna rösträtten behöver nog inte påpekas, men redan då visste man att de som bär upp samhället är inte de sjuka och arbetslösa, utan de som arbetar och lyckas försörja sig själva.

Det vore ett misstag att tro att dessa två ståndpunkter om att stödja de sjuka och arbetslösa och värna om de som är samhällets stöttepelare är två motsatser som inte kan förenas. Vi har under Mona Sahlin hört att de rika egentligen är alla med heltidsarbete och alla andra är de fattiga som alliansen missgynnar. Det är att bara tilltala en liten grupp.

Att sjukförsäkringsreformen hade behövt mer arbete beror nog inte lika mycket på ondska och girighet som på den mänskliga faktorn och en oppossition som mest verkade gnällig och trotsig och därmed togs på mindre allvar. Det är förvånansvärd hur bibliskt pessimistiska Sahlins Socialdemokrater var, emot vad de är under Juholt.

Juholt verkar inte som ett större hot för att han är lättare att tycka om än Mona Sahlin. Politiken är inte en popularitetstävling och detta kan mer innebära att man egentligen inte tilltalar någon genom att inte uppröra någon. Socialdemokraterna verkar mer självsäkra, men fokusen är fortfarande fel, och ligger inte alls på arbetare.

Vi kanske måste ha en stat som stödjer då det behövs, men en stat behöver medborgare som är självständiga tänkare som tänker kritiskt och inte följer Socialdemokratiska dogmer om en stat som tar hand om alla hela tiden. Att skapa jobb innebär också att man förbättrar välfärden och den fokusen var helt borta i Juholts första maj-tal.

Det är inte politiker som skapar en stark ekonomi utan alla dessa som startar företag och köper deras produkter. Politik existerar inte i ett vacuum, och ekonomins effekter kan inte alltid räknas i kronor och ören. Socialdemokraternas syn på ekonomi kan endast vara ett tecken på okunnighet.

Jag undrar varför Juholt tror att sänkt restaurangmoms inte leder till fler som äter ute, och dessutom leder till mer jobb och mer intäkter i inkomstskatt och bolagsskatt. Dessutom slipper man att betala för socialbidrag för dessa människor som annars skulle vara arbetslösa.

Det verkar inte som ett slöseri med pengar på en billigare Toast Skagen.

“Give a man a fish and he has food for one day, teach a man to fish and he’ll have food for a life time.”

Källor:
DN1 DN2 DN3 DN4 GP1 GP2 SvD1 SvD2 SvD3 SVT1 SVT2 SVT3

1 Response » to “En billigare Toast Skagen leder till välfärd!”

  1. [...] DN DN Denkon Tronen Hökmark Ekonomism Radikalen Konservativa [...]