Vänsterpartiet tar ansvar och står för sitt tal om solidaritet. I och för sig gör man det under FN:s täckmantel, och jag misstänker att man inte skulle vilja ha ett NATO-medlemskap i snar framtid om någonsin, men det är glädjande att man tar situationen i Libyen på allvar och vill hjälpa folket att störta Ghadaffi.
Istället är jag idag besviken på nivån på debatten i tidningarna. Det verkar som om cyniskt ser detta som ett utmärkt tillfälle att marknadsföra JAS, och ambitionerna om att hjälpa Libyens folk har hamnat lite i skymundan. Det är upprörande att se hur Sveriges insats har utvecklat sig.
Carl Bildt verkar i detta närmaste feg, och han är inte heller intresserad av att gå in helhjärtat i fredsinsatserna i Libyen. Det är trist att han verkar gå på en försiktig linje, då Alliansen länge har talat för ett försvar som går in i fredsinsatser och arbetar brett utomlands där det behövs.
Jag är inte imponerad.
Källor:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 SvD1 SvD2 SvD3 SVT1 SVT2
