Mubarak blev i dagarna kallad för en vis man av Berlusconi, och i min åsikt är det nog ett ganska dåligt tecken, då man får en sådan komplimang från Europas mest skrupellösa ledare. Egyptens “president” ger sig inte utan håller fast vid makten krampaktigt och som en galning tror han nu att han ska komma undan med det. Barack Obama tar Mubaraks parti, och man kan nu undra om Norge känner sig stolta över sitt val för Nobels fredspris.
Idag avgick hela partiledningen för Mubaraks parti och det blir allt ensligare på toppen, och förhoppningsvis ger inte Egyptens folk upp även om USA tar steget att försöka lösa instabiliteten i landet. Det verkar inte som om Obama är särskilt intresserad av att demokratisera landet, då han verkar tycka det är lämpligt för en diktator att leda landet till den förändringen.
Det är vidrigt och jag tycker att värdet av Fredspriset utvattnas av att ge det till någon som inte vågar förlora en samarbetspartner och har en vice president som nu menar att Mubarak inte alls är en diktator, trots att man slog på helt andra trummor för några dagar sen. Det är fegt, löjligt och det får mig att tro att Barack Obama inte är den personen som han menade sig vara.
Källor:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 DN8 DN9 DN10 EXP1 EXP2 EXP3 GP1 GP2 GP3 GP4 GP5 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SVT1 SVT2 SVT3 SVT4 SVT5
