R A D I K A L E N

Den sista partiledardebatten för Mona Sahlin och Maria Wetterstrand blev en upprepning av alla tidigare debatter. och ingen sa något oväntat förrän de skulle tacka av Sahlin. Att hon gjorde sitt bästa arbete som riksdagsledamot var ganska tydligt, och Jan Björklund sa att hennes sista tal till partiet hade kunnat få honom att överväga att rösta på henne.

Reinfeldt påpekade hennes tidigare arbete för HBT och utsatta invandrargrupper som hon gjorde innan hon blev partiledare, och det blev allt tydligare att hon är en politiker som arbetar bättre då hon inte är i rampljuset och har pressen på sig, och det var trist att den första kvinnan som ledde partiet inte gjorde det särskilt väl.

Det är dock tydligt att Mona Sahlin bryr sig om partiet och även då hon avgår, så ger hon inte upp i sina försök att leda in partiet på ett bättre spår. Hon manar att bryta blockpolitiken och finna gemensamma lösningar på problem, men fokuserar alldeles för mycket på att isolera SD.

Det blev ett artigt farväl där flesta försökte vara ärliga samtidigt som artiga, och kanske reflekterade det inte deras hela åsikt om Sahlin. Men åtminstonde visade det vilken betydelse det arbete som hon gjort i Riksdagen har haft.

Källor:

Artiklar:
DN1 DN2 GP SvD1 SvD2 SvD3 SVT1 SVT2

Bloggar:
In Your Face / Peter Andersson / Tokmoderaten