I ett samhälle med fri information minskar människors tro på religionen som en moralisk kompass. En dikterad verklighet blir öppen för individers tolkning av världen, och i detta blir även en religiös människa sekulariserad, då man inte längre litar på att religioners inflytande i varje aspekt av livet kanske inte alltid är av godo.
De som står emot sekulariseringen av samhället blir oftast kallade traditionalister, men i skuggan av sina religiösa föregångare är de mer radikala och ortodoxa än traditionella. Men den yngre generationen är oftast den som ses som förlorad. Men trots detta verkar det oftast ske en utveckling framåt än ett samhälle i förfall.
80-talisterna är misstänksamma mot det som kallas traditioner, och låter inte bli att ifrågasätta det som försvaras med att det alltid varit så. Om det är något som historien visat oss, så är det att förändring är oundvikligt. Att hitta bevis för denna universiella sanning behöver man inte söka sig långt.
Dagens religiösa är annorlunda då dom oftast känner att deras tro är nog, och att den organiserade religionen står utanför det som dom ser som sin gud, gudar och/eller tro. Att gå till kyrkan eller att tala med en präst känns överflödigt, och att manifestera sin tro känns onödigt.
I det sekulariserade samhället har tron blivit allt mer privat och mindre uttryckt i kollektiva sammanhang.
