R A D I K A L E N

Det verkar vara ytterst svårt för Socialdemokraterna att tro att det fruktansvärda valresultatet skulle kunna bero på Mona Sahlin. Socialdemokraternas tro på kollektivet ska lösa alla problem, och att partiledaren endast är den enda som uttrycker partiets folkvilja, och har inte mer betydelse än så.

Det kan till och med vara så att ett återval av Sahlin skulle utan problem leda till änu ett förlorat riksdagsval. Men att endast tro att partiledaren spelar roll är också naivt. Men om man inte litar alls på partiledaren blir det svårare att tro att det är ett parti som man bör rösta på.

Att gammelmedia basunerar ut att endast hälften av distrikten ger sitt stöd till Mona Sahlin gör inte att förtroendet blir starkare. Det är klart att det kan bli värre om man väljer fel efterträdare, och att det också är en risk. Men i detta fall verkar det som om det behövs en ny ledare för att rädda socialdemokratin.

Intern finns det en viss ambivalens till Mona Sahlin, och om man gör det smarta och väljer en ny partiledare, så kan man ge en injektion av förtroende till Sossarna, och gör man det inte tar man en stor risk. För att Mona Sahlin ska vända skeppet krävs det mycket, och kanske har hon inte ens förtroende i partiet att göra det.

Men kanske vill man behålla Mona Sahlin för att undvika ett krig inom partiet. Det är knappast helt oproblematiskt att låta partiledaren står kvar på vallistan. Det kan nog bli en riktigt jobbig period inom partiet om falangerna inte kan hålla sams. Men det kan leda till en välbehövd förnyelse.

Östros är förmodligen inte en kandidat eftersom hans utspel snarare är en kopia av Alliansens politik. En förnyelse måste ske med nya ideer, inte andras.

Källor:
DN1 DN2 DN3 GP1 GP2 SvD1 SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 SVT1 SVT2 SVT3 SVT4 SVT5 SVT6 SVT7 SVT8 SVT9