Att var försvarsminister är att erhålla ett av de viktigaste posterna i vilket land som helst. Till och med i Sverige har denna post en stor betydelse, och det trots att Sverige inte har varit i en krigssituation på över 200 år, men vad en försvarsminister arbetar med är en hemlig verksamhet.
Få gånger läcker information ut om vad denna minister gör, och de största debatterna har varit kring FRA:s avlyssning och vapenfabrik i Saudiarabien. Annars har de offentligaste debatterna varit om Sverige ska delta i fredsaktioner, vara med i Nato och om värnplikten inte borde behållas.
I övrigt är det ett väl accepterat faktum att försvarsministern inte behöver utsättas för samma transperans som andra ministrar, och frågan är om inte det är dags att förändra detta. I övrigt om det gäller offentligt hanterade frågor, så tar utrikesministern oftare hand om det.
Källor:
Artiklar:
DN 1 2 3 GP 1 SvD 1 2 3 4 5 SVT 1 2
Bloggar:
Den Hälsosamme Ekonomisten / MinaModerataKarameller / Tokmoderaten / Wiseman’s Wisedoms
Igår gick konstnären till tårtan som började det hela. Tårtan som föreställde en karikatyr av en svart kvinna var inte menad att kritisera kvinnlig könsstympning som media menat, utan det var menad som en kritik mot hur västvärlden ser på Afrika och rasism.
Trots detta väljer Svenska Dagbladet att publicera en artikel som kritiserar konstnären och menar att han har misslyckat med sin kritik mot könsstympningen. Det var ju inte ens det han försökte kritisera.
Källor:
Artiklar:
DN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 EXP 1 2 GP 1 2 3 SvD 1 2 3 4 5 SVT 1 2
Många väjer för att kalla Breivik en terrorist, och andra kallar honom istället för massmördare. Epitetet terrorist är komplicerat eftersom det inte egentligen finns en definition. Istället ser vi en man som planerade och utförde två attetat själv, och utan uppbackning av någon annan.
Frågan blir därför om man kan vara terrorist ensam, eller om man inte är en massmördare. Enligt Wikipedia är terrorism:
Terrorism is the systematic use of terror, especially as a means of coercion.
Detta innebär att om Breivik var terrorist, så misslyckades han eftersom han inte kunde pressa västvärlden till att göra sig av med alla muslimer. Han skulle nog inte klarat att framföra sitt budskap om han inte blivit upptäckt, och kanske var det hans mål i slutändan.
Definitionerna är många och man har i en studie till och med funnit 100 definitioner av terrorism. Att dra gränsen har visat sig svårt. I Sverige har vi exemplet AFA som vissa skulle definiera som en terroristgrupp eftersom de använder våld i politisk syfte, och andra menar att det är inte alls terrorism eftersom våldet används i självförsvar.
Breivik tyckte precis att det var det han gjorde. Han såg islamisering som ett hot som väst måste stå emot, och med det exemplet blir det tydligt att terrorism är känslomässigt laddat som ord. Det är därmed lättare att kalla honom massmördare eftersom det är en del av sanningen.
Man kan analysera varför han inte anses vara terrorist, och om det är för att avdramatisera hans handlingar som en ensam tok. Kanske kan det vara så att man främst i Skandinavien har en bild av terrorister som muslimer. I Storbritannien har man inga problem att se honom som terrorist då man levt i skuggan av IRA i många år.
Kanske tog det ett tag att acceptera att ett terrorattentat har hänt i Norden.
Källor:
Artiklar:
AB 1 2 3 4 5 6 DN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 EXP 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 GP 1 2 3 4 SvD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 SVT 1 2 3 4 5 6
En sak som man kan komma till en slutsats om är att yttrandefriheten inte är gränslös. Var gränserna går är alltid under ständig diskussion, och ibland är det lättare än andra gånger att komma till en slutsats. Barnporr och en möjlig rätt att sprida den skulle kunna komma under denna frihet, men få skulle hålla med om att detta är en frihet som inte borde begränsas.
Att kunna skriva om sina åsikter på en blogg innebär inte hellre en gränslös frihet. Jag kan inte uppmuntra människor att begå brott för vad jag anser skulle vara en god sak, och även om en del skriver rasistiska och fördomsfullt så måste dessa hålla sina åsikter inom rimliga gränser.
Det intressanta är då dessa gränser ter sig hårfina, och där går man alltsomoftast en balans. Då blir budskapet viktigare, och det var många homosexuella som kände att Ecco Homo var en fånig utställning med många homosexuella stereotyper, men budskapet var inte mot homosexualitet. Därför var det inte en rimlig begränsning av yttrandefriheten.
Då var det intressanta att vissa ansåg att detta uttryck för religionfrihet var ett hot mot deras religionsfrihet, och det kan jag inte rimligen förstå. Att Jesus med homosexuella gick emot deras syn på kristendom var självklart, men ingen hade tvingat dem att ändra sina åsikter eller ens gå på utställningen.
Idag läser jag att kulturministern skar upp en smaklös kaka, föreställande en svart kvinna som blev omskuren i ett bisarrt jippo. Afro-svenskarna känner sig kränkta, och trots att budskapet var emot omskärelse vill de att hon ska avgå. Det var ju inte ens hon som gjort tårtan.
Jag tror att vi behöver bli lite provocerade ibland. Blev vi inte det, så skulle vi inte ens leva i en demokrati längre.
UPPDATERING: Makode Linde som skapade tårtan menar att det var med flit som han ville visa västs schablonbild av Afrika, inte könsstympning som rapporterats i media. Som en afrosvensk konstnär är det ju ändå komiskt att han har anklagats för det som han ville motverka. Jag gratulerar Linde till all publicitet, och att hans konstverk var en sådan framgång.
Källor:
Artiklar:
DN 1 2 3 4 EXP 1 2 GP 1 2 SvD 1 2 3 SVT 1
Bloggar:
Tokmoderaten
Det är nog inte konstigt att jag som studerar juridik brinner för dessa frågor, och jag tycker nog att det är konstigt att man inte prioriterar rehablitering i de flesta rättssystem, men det ska inte användas som en ursäkt att försämra vården av de mentalt sjuka som begår brott.
Att mentalt sjuka inte ska stå straffskyldiga för sina gärningar borde vara lika själv som att man ser att barn inte har den mentala kapaciteten för att förså vilka gärningar de begår. Detta betyder inte att de ska släppas fria utan att de måste få en vård som är människovärdig.
I England finns det många som sitter i fängelsen med mentala problem, och den enda gången som det anses vara ett problem är om de skär sig. Om det är så att man inte klarar av att vara utan vård, och därmed blir farlig för sig själv och andra så borde det vara självklart att personen måste ha en viss särbehandling.
De som skriver dessa undersökningar har oftast sin egen åsikt som de försöker bevisa, och det är ju populistiskt att man tycker att alla brott ska behandlas lika. Detta behöver inte innebära en förbättring för arbetsmiljön för de som arbetar på fängelser eller en samhällelig förbättring då man åter släpper ut människor utan rehablitering.
Källor:
